Västra Skedvi

Historik om Västra Skedvi i Västmanland
Pastorat
-1961 – Västra Skedvi
1962-1970 – Medåker, Himmeta och Västra Skedvi
1971 – Kolsva, Himmeta och Västra Skedvi

Västra Skedvi, eller Skaedhwi som det hette runt 1338,  hette senare Lilla Skedvi fram till 1772. Då hade man ca 740 invånare i socknen. År 1773 var det 21 födslar, 74 dödsfall, 6 vigslar och 16 äktenskap som blev upplösta. Av dödsorsakerna var det 15 fall av smittkoppor, 18 fall av fläckfeber (en typ av tyfussjukdom som överförs från djur till människor via fästingar och kvalster) och 19 fall av rödsot (dysenteri).
Den 8 mars 1889 fick denna socken det nuvarande namnet Västra Skedvi.

Karta över Västra Skedvi - Västmanland

Karta över Västra Skedvi – Västmanland

 

Västra Skedvi

Västra Skedvi

Till och med 1889 fanns huvuddelen av församlingen i Västmanlands län och en mindre del (Bjurnäsboda och Karmdal) i Örebro län. 1889-03-08 överfördes Bjurnäsboda och Karmdal till Västmanlands län.

Västra Skedvi ingick i Åkerbo härad och är sedan 1971 en del av Köpings kommun. Denna socken ligger nordväst om Köping, kring Skedvisjön och Skedviån. Här finns byarna Näverkärret Svansboda, Billingbo och Ire samt egendomen Västlandaholm.

Socknen benämndes först Skedvi, men för att undvika förväxling med Stora Skedvi i Dalarna, lade man till namnet Västra Skedvi den 8 mars 1889, även om namnet redan hade använts tidigare i socknen.

Västra Skedvi Kyrka

Västra Skedvi Kyrka

Västra Skedvi kyrka (Kordinater: 59°34′33.4″N 15°41′26″Ö)
Västra Skedvi kyrka invigdes i september 1810 och tillhör Malma församling i Västerås stift.

Den tidigare medeltidskyrkan låg cirka 200 meter norr om den nuvarande kyrkplatsen, den 23 maj 1809 började man riva den gamla kyrkan efter det att man haft en inspektion den 27 januari 1802 av kontraktsprost Aron Vestén, som dömde ut den.

Aron Vestén
Aron Vestén är skriven som Kunglig hovpredikant och kontraktsprost i Västerås stift och kyrkoherde i Arboga. Han föddes i Arboga 1737 och avled där 1814.
Han var son till rådmannen Erik Vestén d. ä. samt svåger med biskop Waller och broder till brukspatron Erik Vestén i Arboga. Han blev 1766 regementspastor vid Västmanlands regemente, hovpredikant hos kronprinsen Gustaf 1767, ordinarie dito 1774. Pastor i Ramsberg 1779 och prost över sin församling där. Stiftets fullmäktig vid riksdagarna 1792 och 1800. Teol. d:r samma år, 1801 utnämnd pastor i Arboga, 1812 jubelmagister i Uppsala, d.1814.

Kyrkan i Västra Skedvi
Den nuvarande kyrkan påbörjades den 11 maj 1807 efter ritningar av den Svenske arkitekten Per Wilhelm Palmroth (född ca.1765, död ca.1825). Två månader senare (till den 18 juli 1807) var man tvungen att avbryta bygget av kyrkan på grund av krig. Man hade då uppfört gråstensmurar i nivå med fönsteröppningarnas valv. Den 15 maj 1809 kunde bygget startas igen, och tegel från den gamla kyrkan kunde återanvändas. Man förrättade gudstjänst i den nya kyrkan den 9 juli 1809.

Sommaren 1810 stod kyrkan färdig till det yttre, och man tog då ur klockorna ur den gamla klockstapeln den 14 juni, för att den 15 juni sätta upp dem i nya kyrktornet. Den 18 juli var arbetet med klockorna färdiga. Mellan den 24 maj och 28 september 1811 inreddes kyrkorummet.

Västra Skedvi Kyrka - Klocktornet

Västra Skedvi Kyrka – Klocktornet

Johan Samuel Strand – Orgelbyggare
Den 6-stämmiga orgeln invigdes den 7 juli 1847, som byggdes (eller renoverades) av en orgelbyggare från Vingåker – Johan Samuel Strand (1786-1860), bror till den mer kände Per Zacharias Strand. Johan Samuel Strand tillträdde som organist i Västra Vingåker 1811. Han var född på Kungsholmen i Stockholm, där hans far Pehr Strand (som var orgelbyggare och bildhuggare) hade sin verkstad. Jonas Samuel gick som lärling hos sin far och lärde sig samtidigt att spela orgel, men var även kunnig på violoncell.

Renoveringar av kyrkan
På 1860-talet gjordes en större upprustning av kyrkan, där fönstren var tvungna att bytas ut, och en upputsning av fasaden gjordes. 1889 bytte man även ut långhusets och tornets spåntäckning mot falsad järnplåt.

1896 var det åter igen dags att renovera kyrkan. Helt ny puts lades på fasaderna. Sockeln blev tegelröd för att efterlika Älvdalssandsten, väggfälten ockragula och omfattningarna vita. Det tidigare kalkade valvet och väggar, målades över med oljefärg. Inredningssnickerierna som varit blå och vita, blev nu grå och grön. Sakristian fick nu en värmepanna som kunde förmedla varmluft genom kanaler ut till kyrkorummet.

Då mittgångens brädgolv gav vika juldagen 1926, kunde man konstatera röta i bottenbjälklaget. 1930 gjordes det därför en större upprustning efter ett restaureringsförslag av arkitekt Sven Brandel. Kyrkan fick nu ett nytt bjälklag av järn, förankrade i betongpelare som göts på berggrunden. Nytt golv lades in, en ny predikstol byggdes på ett golvfast fundament på kyrkans norra sida. Uppgången till altarpredikstolen murades igen liksom sakristians vinkällare. Kyrkans fasad fick nu en gulvit nyans, vilken den har kvar än idag.

1952 installerades elektrisk belysning och uppvärmning i kyrkan, och samtidigt kunde man då ta bort den värmepanna som fanns i sakristian.

Västra Skedvi Kyrka - Fönsterbåge

Västra Skedvi Kyrka – Fönsterbåge

1975-1976 lagades och ströks fasaderna på kyrkan igen med samma färgnyans som tidigare. Man satte upp en ny pardörr i västportalen och byggde en ny betongtrappa. Man upptäckte rötskador i kyrkorummets golv, och därmed försvann de sista breda 1800-tals bräderna. Bänkinredningen fick nya ryggar och sitsar, och på korets södra sida iordningställde man en dopplats. Under läktaren inredde man nu ett kapprum, WC, städcentral, brudkammare och en läktartrappa. Nytt elsystem installerades och nya belysningsarmaturer monterades. Denna gång var det arkitekt Bengt Wrange som uppräddade handlingen.

Västra Skedvi Kyrka - Kyrkporten

Västra Skedvi Kyrka – Kyrkporten

(Källa: Kulturhistorisk karakterisering, inventeringsperiod 2005-09, Rolf Hammarskiöld, Västerås stift)(Västra Vingåkers hembygdsförenings årsskrift 2006 – Robert Öhman) (Svenskt boklexikon – projekt Runeberg) (Wikipedia) (Arboga Krönika – av Regementspastor Gustaf Bergström – XI – Kyrkor, Präster, Klockare och Organister)

Västra Skedvi Kyrka

Västra Skedvi Kyrka

I kyrkoarkivet har Västra Skedvi referenskod SE/ULA/11748

Husförhörslängden börjar 1659-1661 och ligger då i ”Skrivelser från Kungl. Maj:t m.fl”. Den fortsätter sedan med bok 1704-1739. Den är upplagd årligen för tiden 1704-1721 samt för åren 1723, 1727 och 1739. Husförhörslängden slutar 1898 då den övergår till Församlingsbok med början 1899 och finns fram till 1930. Flyttningslängd finns med början 1771-1812 men börjar sedan med bok från 1861 fram till 1963.

Födelse- och dopböcker finns med början 1672 fram till 1924.

Längder över nattvardsungdom (Konfirmationsböcker) finns från 1766 fram till 1970.

Längder över nattvardsgäster (Kommunionslängder) finns från 1696 fram till 1771.

Lysnings- och vigselböcker finns från 1670 fram till 1968.

Död- och begravningsbok finns från 1672-1725, 1729-1745 och fortsätter sedan i egna böcker från 1746 fram till 1932.

Kyrkogården i Västra Skedvi

Kyrkogården i Västra Skedvi

Skrivelser från Kunglig Majestät m.fl finns för 1691. Denna bok innehåller även husförhörslängd 1659-1661, vigselbok 1672-1725, anteckningar om döda i samband med testamentspenningar 1672-1725, Kungliga brev 1691, räkenskaper för kyrka och fattigvård 1659-1725 och på sista bladet en kopia av konvention med pastor och capellan 1687-03-18.

Räkenskaper för kyrka och församling finns från 1649 fram till 1777. I dessa böcker finns även vigselbok 1726-1728 och räkenskaper för kyrka och fattigvård 1726-1785. In- och utflyttningslängd 1812-1861.

Räkenskaper för kyrka och församling, SE/ULA/11748/L I a/1 (1649-1730)

Räkenskaper för kyrka och församling, SE/ULA/11748/L I a/1 (1649-1730)

Räkenskaper för fattigvård finns från 1659 – 1798. Dessa böcker innehåller även husförhörslängd 1659-1661, vigselbok 1672-1725 och 1726-1728, räkenskaper för kyrka och fattigvård 1726-1785.

Räkenskaper för övriga särskilda inrättningar och ändamål finns för åren 1672-1725. Här finns även husförhörslängd 1659-1661, vigselbok 1672-1725.

Bouppteckningar finns från 1670 till 1906

Generalmönsterrullor finns från 1684-1885 (Västmanlands regemente), 1793-1882 (Livregementets grenadjärkår)

Handlingar angående kyrka finns för åren 1700 och 1731. Här finns även bänklängder för 1700 och 1731.

Handlingar angående prästerskapets löneförmåner för 1687. Här finns även husförhörslängd 1659-1661, vigselbok 1672-1725, anteckningar om döda i samband med testamentspenningar 1672-1725, Kungl. brev 1691, räkenskaper för kyrka och fattigvård 1659-1725 och å sista bladet en kopia av konvention med pastor och capellan 1687-03-18.

Historiska anteckningar – odaterat. Här finns även inventarium och series pastorum.