Gyttorp 2015

Gyttorp
Gyttorp är belägen i Nora Kommun, Örebro Län, Västmanland. Kordinater: 59°30′N 14°58′E
Själv är jag uppvuxen i Gyttorp. Min far arbetade på järnvägen och vi bodde i en tjänstebostad precis vid Gyttorp station. Vi flyttade 1958 till Lidingö, där min far nu skulle arbeta på AGA och köra spårvagn. 1964 blev min fortsatta uppväxt hos min mormor och morfar i Kålmasken, Gyttorp. Jag gick årskurs 1-6 i Gyttorpsskolan innan det blev fortsatt skolgång i Nora. Många minnen finns från Gyttorp – både goda och mindre goda.

Historik

Gyttorp fick troligen sitt namn under medeltiden. Troligen är namnet menande av orden Gydhis eller Gydhas – nya bosättningen.

Gyttorp nämns som Gyetorp i listan för den äldsta beskattning för området från 1539. Ägaren av Gyttorp egendom och masugn vid denna tid var nämndeman Karl Nilsson. Han adlades 1561 av konung Eric XIV av Sverige. Hans vapensköld hade ett eklöv. Detta utgjorde Gyttorps egendom och mangårdsbyggnad i några årtionden framåt.

Karl Nilsson dog 1569, men gården stannade i hans familjs ägo till 1606 då den Svenska staten köpte den för att bygga en småskalig försvarsindustri på platsen. En ny masugn och gjuteri byggdes snart där kanoner, kanonkulor och granater gjordes av järn. Denna militära produktion fortsatte fram till mitten av 1600-talet, men från 1621 sköttes detta på arrende. 1670 sålde den Svenska staten Gyttorp till privata ägare, och vattenkraften användes nu endast för att driva en vattenkvarn och ett sågverk. En ugn för kopparproduktion byggdes här på 1710-talet men stängdes på 1750-talet. Mellan 1706-1804 fanns det ett värdshus i Gyttorp.

1858 byggdes en dynamitfabrik vid sjön Vikern i Gyttorp. Här producerades först krut och senare nitroglycerin och dynamit. Sprängämnen användes främst för sprängning i gruvor. 1915 var Gyttorps Sprängämnes AB förenade med Alfred Nobels företag – Nitroglycerin AB, och efter några år hade det nya företaget flyttat all sin produktion till Gyttorp. Detta innebar att en ny modern fabrik byggdes i Gyttorp och runt den växte ett nytt stadsområde upp. Många privata bostäder byggdes, och efter andra världskriget gav Nitroglycerin AB den Brittiska arkitekten Ralph Erskine uppgiften att planera det nya moderna Gyttorp, som har gett Gyttorp en mycket typisk arkitektur. 131 lägenheter och affärslokaler samt en skola byggdes mellan 1948-1961. 1950-talet var antalet anställda i dynamitfabriken mer än 800.

Dynamitfabriken ägs idag av det Australiensiska företaget Orica, och produktionen är koncentrerad till detonations-system såsom Nonel, som uppfanns av ingenjörerna i Gyttorp under 1960-talet. Den en gång i alla aspekter dominerade fabriken som runt 1980 hade 1600 anställda, har idag en arbetsstyrka på mindre än en femtedel av den siffran.

Patroner har producerats i Gyttorp sedan 1908 under varumärket Gyttorp. Tillverkningen startades av Gyttorps Sprängämnes AB, men idag produceras av företaget Gyttorp AB. (Källa: Wikipedia)

1965 bytte Nitroglycerin AB namn till Nitro Nobel AB.
1978 blev detta bolag köpt av Kema Nord som då bildade KemaNobel.
1986 såldes Nitro Nobel AB av Nobel Industrier till Dyno Industrier AS.
1999 bytte Nitro Nobel AB namn till Dyno Nobel Sweden AB.
2006 köptes Nobel Sweden AB av Orica Sweden AB (Orica Mining Services).

Olyckor i Gyttorp
1901 (16 juli)  – 4 omkommer

1906 (2 maj)  – 4 omkommer
1926 (20 maj)  – 2 omkommer, 3 skadas
1930-talet – 2 omkommer
1943 – 1 omkommer
1954 (25 januari) – 4 omkommer, ett tiotal skadas
1964 (29 oktober) – 8 omkommer, ett 20-tal skadas
1966 (mars) – 1 omkommer
1966 (december) – 1 omkommer
1967 – 2 omkommer
1971 – 2 omkommer
1976 – 1 omkommer, en skadas svårt
1989 – 1 omkommer
2007 – mindre olycka
2010 – mindre olycka, en kvinna brännskadas i ansiktet
2017 (6 maj) – 1 omkommer

Ralph Erskines byggnader i Gyttorp
I Gyttorp finns ett flertal byggnader som är ritade och uppförda av arkitekten Ralph Erskine mellan 1948 till 1961. Han fick uppdraget av Nitro Nobel (som tillverkade dynamit och sprängämnen. I dag heter företaget Orica), som ville bygga tjänstebostäder till deras anställda, som då skulle få ett bra och modernt boende. Gyttorps Sprängämnesfabrik startades 1858 och togs under första världskriget över av Nitroglycerin Aktiebolag. I dag är Gyttorps centrum ett byggnadsminne och belönades med Europa Nostras diplom 2002.

Byggnader:
Arken – Trevåningshus, där lägenheterna har öppen planlösning mellan vardagsrum och matplats samt stora öppningsbara glaspartier utformade som franska dörrar. Bottenvåningens lägenheter har egna uteplatser. Byggår 1950, 10 lägenheter med 2 rum och kök. Belägen på Stationsvägen 16-17 Blomstermåla – Tvåvåningshus där varje lägenhet har egen ingång och uteplats. Yttertakets välvda form återfinns i innertaket på de översta lägenheterna. Stora källare med matkällare. Byggår 1953, 18 lägenheter med 2-3 rum och kök. Belägen på Noravägen 2-18

Gårdstigen – Två två-våningshus med fyra trapphus och tre radhuslägenheter. En del av lägenheterna har uteplatser och balkonger. Barnvänligt område med lekplats och grönytor. Alla lägenheter har rymliga förråd och matkällare. Carport. Byggår 1952, 16 lägenheter med 2-3 rum och kök. Belägen på Gårdstigen 1-7 Gästgivaren – Nio små kjedjehus samt två radhusbyggnader. Kedjehusen har egna förråd och trädgårdar. Radhuslägenheterna har egna uteplatser. Tillsammans 20 lägenheter med 1-2 rum och kök. Belägen på Stationsvägen 18, Gästgivarevägen 2-4 och Karl Nilssons väg 8. Kålmasken – Radhuslägenheter i två plan plus källarvåning. Alla lägenheter har öppen spis, balkong och trädgård mot söder. Byggår 1949, 10 lägenheter med 3 rum och kök. Belägen på Noravägen 1-19

Skolan – Gyttorpskolan byggdes 1961 och har årskurserna 1 – 6. Årskurs 1 ligger i en egen byggnad. Här finns även en fristående byggnad med gymnastiksal. När skolan ritades av Ralph Erskine 1961 skrev han först en uppsats om ”vad skolan ville vara”. Han önskade att skolan skulle vara ”en familj av rum som vill att man här ska läras, som vill inge känsla att det skulle vara ett stort fascinerande äventyr att lära sig själva världen och universum, att lära sig hur man blir en hel människa”. Gyttorpskolan består av flera hus. Grundtanken med detta var att de yngsta barnen skulle börja i ett litet hus närmast skogen. (Tyvärr höggs skogen senare ner.) Ju äldre barnen blev desto större hus fick de gå i, och de kom närmare och närmare samhället.(Källa Nora Kommun)

Svartsjö – Trevåningshus, där samtliga lägenheter har balkong från vardagsrummet. Två lägenheter för turistboende har inretts i 50-talsstil. Byggår 1957, 18 lägenheter med 2 rum och kök. Belägen på Torget 4-6

Torget – Tvåvåningshus i vinkel och med vågformat tak. Lägenheterna har balkong eller uteplats. Källarförråd till varje lägenhet. Byggår 1960, 5 lägenheter med 1-3 rum och kök. Belägen på Torget 7-8

Vinkelboda – Tre radhuslängor i vinkel runt en gemensam gård. Husen har vågformat tak. Varje lägenhet är i två plan plus källare och har egen uteplats och liten trädgård. Byggår 1951, 15 lägenheter med 2-3 rum och kök. Belägen på Stationsvägen 1-15

Åbrinken – Tvåvåningshus i vinkel och med vågformat tak. Varje lägenhet har egen ingång och en liten uteplats vid ingången. Sovrum med fransk balkong. Byggår 1961, 14 lägenheter med 2-4 rum och kök. Belägen på Åbrinken 1-8

Bilder som jag tagit på en rundvandring i Gyttorp
Jag har medvetet valt att uttrycka mina bilder (tagna 2015) i det svart-vita formatet. Det var här jag fick se den första svart-vita bilden växa fram tillsammans med min morbror i mörkrummet som låg på baksidan på det gamla posthuset. Kanske var det just då mitt intresse började för fotografering och vad en bild kan berätta. Det var här jag började mina levnadsdagar 1958, för att 1964 återvända och växa upp.

Jag var med och upplevde den hemska tystnaden då krutfabriken exploderade. En gång var jag på väg till lekparken, då alla fönster på ”Arken” blåstes ut av tryckvågen. En annan gång står jag och min mormor i köket, då vi såg ett tak flyga upp i luften, för att kort därefter vara med om en ny tryckvåg och fönster som trycks in efter ännu en explosion. Vem skulle komma hem till familjen – vem skulle bli drabbad?

En hel del har förändrats sedan dess i Gyttorp. Inte mycket kanske då det gäller själva husen, men desto mer då det gäller industrin och arbetstillfällena. Det svart-vita formatet ger mig en blick och tankar tillbaka till den gångna tiden – och då kanske man inte upplevde så mycket färgnyanser som ung. Jag hoppas att du som tittar på mina bilder uppskattar dem lika mycket som jag, även om du inte kommer från Gyttorp.