Bildformat
När du arbetar med din bild digitalt, kan det vara bra att veta detta:
En bild kan vara uppbyggd på olika sätt, med punkter eller vektorer. När bilden är uppbyggd av punkter "bitmap", delas bilden in i ett rutsystem av lika stora fyrkanter, kallade pixlar, och sparar färginformationen för varje enskild pixel. Antalet punkter i bilden är avgörande för bildens storlek. Man talar då om bildens upplösning som man anger som bildens bredd gånger höjden ( exempelvis 800 x 600 ). En bild som är uppbyggd med punktgrafik, kan du lätt radera i, eller ändra färger i (exempelvis ta bort röda ögon). En pixelbaserad bild förlorar kvalitet om du förstorar den.
Antalet färger bilden kan innehålla är beroende på antalet bitar per pixel, ju mer information som sparats för varje pixel, desto mer skuggor och färgskiftningar kan bilden innehålla. Det minsta färgdjupet är en svart-vit bild. Då behöver datorn endast 1 bit, eller en etta eller nolla för att beskriva bildpunkten.
Vanliga färgdjup som används är:
2 färger = 1 bit
16 färger = 4 bit
256 färger = 8 bit
65 536 färger = 16 bit ( High Color )
16 777 216 färger = 24 bit ( True Color )
Vektorgrafiken lagrar bilden matematiskt. Bilden beskrivs som linjer med en information om startpunkt, längd och riktning. Dessa bilder kan man ändra storlek på utan att bilden förvanskas. Vektorgrafik används oftast i samband med ritningsprogram typ CAD, men även i ritprogram som Corel Draw. En skrivstil (font) som du kanske använder i Word är ofta uppbyggd med vektorer för att man skall kunna ändra storlek på sin text utan att förlora kvalitet. Det finns även en blandning av punktgrafik och vektorer och kallas då för Metafiler. Formatet är .wmf och är ganska vanligt format när det gäller clipart.
Diafilm eller negativ skannar du med mellan 2400-3000 ppi om du har en fin diabilds skanner, annars får du välja 1200-1600 ppi. Dpi anger alltså hur fint din bild är uppdelad i punkter. Ju större antal punkter, desto högre upplösning har bilden. En inskannad bild som är lika stor som en A4 i 300 ppi blir ca 20 Mb stor, skulle du välja samma bild i 600 ppi blir filen ca 80 Mb stor ! Prova dig därför fram med din skanner för att se vilken upplösning som blir den bästa. Det är inte alls säkert att den högsta upplösningen ger bäst resultat.
BMP = Bit Mapped Picture är ett format som mestadels används i Windows och passar bäst där. Detta format komprimerar inte bilden och har heller ingen begränsning när det gäller antal färger. De flesta program klarar av att hantera bmp-formatet, men nackdelen är att filstorleken ofta blir väldigt stor.
GIF = Graphics Interchange Format. Minskar bildens storlek utan att någon viktig information försvinner ur bilden, en så kallad "förlustfri komprimering". Gif-formatet klarar av att visa en bild i transparent bakgrund. Man kan även göra animerade bilder i detta format. Kan endast hantera 256 färger och passar därför inte så bra till fotografier eller bilder med många nyanser. Används ofta som blinkande webbannonser, logotyper eller enklare illustrationer. På internet används ofta en metod som kallas INTERLACE, vilket innebär att bilden växer fram, först som oskarp för att sedan växa fram till en skarp bild.
JPEG ( jpg ) = Joint Photographic Experts Group. Detta är ett komprimerande format av bilden och använder sig av "förstörande komprimering". Detta format tar bort information som ögat har svårt att uppfatta. Formatet har ingen begränsning när det gäller antalet färger och används därför gärna i samband med fotografier, men kan inte visa en genomskinlig bakgrund som formatet GIF klarar. Man får ganska bra bilder vid utskrift om inte bilderna är allt för stora. Detta är ett standardformat för bilder som skickas via e-post och läggs ut på Internet. När man sparar en bild i jpeg-format, kan man bestämma hur mycket bilden skall komprimeras. Tänk på att om du sparar samma fil flera gånger, kommer bilden att förlora lite information för varje gång du sparar den! Arbeta därför med din bild i ett "ickeförstörande" format.
Detta är ett vanligt format då det gäller digitalfotografering. Ofta kan du ställa in din kamera att ta din bild i varierad kompressionsgrad. Kanske har du liksom jag möjlighet att välja "HI", "FINE", "NORMAL" eller "BASIC" då det gäller kvalitet av bilden. Väljer du högsta kvalitet på din bild, får du samtidigt plats med ett fåtal bilder på ditt minneskort (så tänk på att köpa ett så stort minneskort som möjligt), medan du får plats med en mängd bilder om du väljer lägre kvalitet. Det är ju viktigt att du tänker på vad din bild skall användas till, men jag är övertygad om att du ångrar dig om du väljer att "snåla" på din bildkvalitet bara för att få plats med många bilder. Väljer du hög kvalitet på din bild från början, kan du i efterhand göra vad du önskar med bilden, vilket kan bli ett problem vid låg bildkvalitet.
Jag kan få en bildstorlek från ca 13 Mb till ca 90 Kb i min kamera beroende på kvalitet, så titta i din manual till kameran hur du ställer in din bildkvalitet på bästa sätt.
Vid en komprimering tas bildinformation bort och detta görs VARJE gång du sparar din bild ! så arbeta med en kopia av din originalbild och lämna ALLTID originalet orört. Man mäter kvaliteten av en JPEG-bild i procent, och ställer du in din komprimering till ca 25 procent, får du en mycket dålig kvalitet, medan 75 procentig komprimering ger en relativt bra bild. Skulle du göra en för stor komprimering kan du få en effekt som kallas JPEG-artefakter, som innebär att du får konstiga mönster i bilden.
PNG = Portable Network Graphics är en slags utveckling av gif- och jpg-formatet. Detta format klarar lika många färger som jpg-formatet och stödjer dessutom transparent bakgrund. Formatet komprimerar bättre än GIF-formatet men saknar animeringsfunktion. Äldre versioner av webbläsare klarar dock inte detta format. (Äldre än version 4 av Netscape och Explorer)
RAW = En rå och obehandlad bild. Tar bara ca 2/3 av den plats som en fil i formatet TIFF. Många digitalkameror har börjat använda detta format. Används vid fotografering i bästa kvalitet och vid förvaring av originalbilden.
TIFF ( tif )= Tagged Image File Format. Utvecklades för att ge maximal utskriftskvalitet och anses vara det bästa för ändamålet. Tyvärr tar dessa filer ganska stor plats i datorn. Filformatet är komprimerande men använder "förlustfri komprimering" och kan därför bibehålla kvalitén trots att filstorleken minskas. Detta format är det du bör välja när du sparar en inläst bild. Tyvärr finns det olika versioner av tif, vilket kan innebära att ditt bildbehandlingsprogram inte kan öppna din fil.
Sammanfattningsvis kan man säga att du sparar din bild i psp-formatet om du arbetar i Paint Shop pro eller i psd-formatet om du jobbar i Photoshop. Då bibehålls ditt arbete utan att eventuella lager läggs samman till ett. Välj jpg- eller png-formatet om du har ett fotografi eller bild med många färger. Om du arbetar i något annat bildhanteringsprogram kan du välja bmp-formatet då detta är vanligast under Windows. Tiff använder du när du läser in din bild i datorn.
Du kan även välja att arbeta med din bild i olika färglägen. Vanligtvis använder man RGB-inställningen då bilden byggs upp av grundfärgerna Röd, Grön och Blå. Här utgår man från grundfärgen vitt, som du får om du blandar de tre färgerna. Arbetar du med en svartvit bild, väljer man att använda färgläget för gråskala. Om du tänker lämna din bild till ett tryckeri, kan du konvertera din bild till CMYK-läget. Här utgår man från grundfärgen svart, och C står för Cyan, M för Magenta, Y för Yellow och K för Key Color (vilket är lika med svart färg. Blandar du Cyan, Magenta och Gult så blir det svart färg, men inte riktigt helsvart, och därför lägger man till ren svart färg för att få de rätta färgerna. Då internet inte kan visa mer än 216 färger, väljer man i detta läge en dekorfärg som maximalt visar 256 färger.